August 2
Last year, time ni I was so happy, sebab malam sebelum tu, Fakhri text and say gdluck. It's PMR trial. I came to school with happiness. If I'm not mistaken, BM Sejarah and one more paper exam tu. I balik sekolah, nak text Fakhri tapi fikir balik, dia belum balik sekolah. K I didn't text him, I wait for that night to text him, and I regret so much! :'(
At 6.47 pm, Kecik / Adryna text me, she said "Kin , Fakh meninggal !" So I was very shocked, and just stop what I was doing , and started to cry. I called her, till that information was confirmed , cause Fakh kat hospital time tu , everyone was waiting for the confirmation from the doctor. Next, I called Epen , next person , Syafiq. They are my friends, and Fakhri's friends.
It was Maghrib and I cried so hard, my mum said "pergi solat dulu, baca yasin" Yes, I did solat and baca yasin , and sambil nangis. I can't control myself, macam orang gila, the truth. I think, my mum tahu what I felt , dia bawak pergi hospital, and then rumah Fakhri, okay kat sini I felt better. Yes, I met him, dah terbaring tak cakap pape :'(
I didn't go to tuition, bila dah macam tu, still nak pergi? No way, tengok mata, seminggu bengkak. Faa text and say jangan sedih and something else.
August 3
I went to school , for sure I did. Tapi tkde exam hari ni. The problem was - i can't do anything alone, bila duduk sorang, teringat even sikit pun, i nangis k. And yes, waktu ni pagi-pagi datang sekolah Faa and my friends peluk. Kawan-kawan yang kenal Fakh pun semua terkejut.
August 4
I didn't go to school, just duduk rumah. Around 10 something, Along (Kakak Fakh) ambil and brought me to kubur. So I pergi sana, i tak stop nangis k. Tak tipu, hidung dah keluar macam-macam. I remember, i pakai tudung hitam , seluar tidur je
After balik dari kubur, I went to his house, kemas bilik dia. Yes, i kemas bilik dia, i kemas baju-baju dia, i kemas beg sekolah dia, i kemas katil dia, i kemas everything yg dalam bilik dia k :'( I took his compasses, baju dia, and a few books yg dia punya. Baju tu bau dia, i simpan and bawak pergi mana-mana
Lepas i pergi kubur, i felt much much better, sebab i rasa macam dah jumpa dia
Ya Allah , how time flies! Dah setahun, rasa macam baru semalam jumpa depan rumah, thnks fo the bear, Fakh. Tapi sekarang ekin tak boleh tidur dengan bear, doctor tak bagi. I tak tipu, i talk to myself a lot lepas dia pergi, buku dia yg i ambil tu jadi diary , i talk to him melalui buku tu. Sekarang dah jarang tulis, and i've already accepted the fact yang dia dah tkde lagi even though i met him dalam mimpi. Lepas dia pergi, his family and his friends jadi punca kegembiraan. His messages dari Jun 2010, still ada dalam hp. 300 something :'( Bila rindu i baca
Fakh, be happy kat sana eh? We all miss you, tkde sorang pun tak rindu. Yes, fakh tak buat ekin sedih, the truth is fakh yang buat ekin more mature sekarang , thnks :'( sampai tua pun you'll be in my life, insya-Allah
"Gudluck..buat btol2..jgn ingat fakh...bye..gudnite.."
Allahyarham Muhammad Fakhri bin Hj. Haslin
090993 - 020810
Al-fatihah